Var ett tag sedan jag skrev. Det har kliat i fingrarna men jag har inte haft ork eller lust att skriva trots att min dator blev hämtad i slutet av augusti. Det blev svindyrt och nu så här efterhand så borde jag lämnat in den på NetonNet istället.
Vi har kommit in i mitten av oktober och om 16 dagar har vi en 9-åring i huset. Helt galet alltså.
Fattar inte var tiden tar vägen.
I slutet av augusti hände det. Vi fick äntligen opponera men det skriftliga är fortfarande kvar och det ska vi ta tag i så fort som möjligt men vi har chansen att gå kursen igen till våren och få hjälp och stöd som vi inte fick från början. Och då vi blev godkända på opponeringen så slipper vi det då och lämnar bara in själva arbetet.
Funderar på om man ska döpa om det då det handlar en hel del om pedagogernas jobb än om barnens språk.
Nåja vi får se vad min skrivarkompis tycker. Jag får hoppas vi kan ses nästa vecka.
Nu i veckan fick jag mejl från de som har hand om VFUn. Jag har tydligen en ´namne som bor i Helsingborg och fick praktikplats här nere och jag fick tydligen praktikplats i Helsingborg vilket var en nyhet för mig eftersom jag inte hade fått min praktikplats än då jag inte ska göra min praktik förrän i februari så var det inte mer med det. Eftersom jag bor i Malmö så tycker jag det är rimligt att jag ska göra min VFU där jag bor och det är inte mer än rätt att hon ska få göra sin i Helsingborg där hon bor. Så igår fick jag reda på var jag ska göra min VFU i februari och namnet på min handledare så jag får väl skicka iväg ett mejl till henne när det väl närmar sig. Förskolan ligger inte så långt ifrån oss eller barnens skola så det är bra. Tur att vårt område har fått cyklar så man kan låna/hyra en cykel och cykla dit. Nåja vi får se vad som händer. Kanske det är så pass mycket snö så det går att åka spark dit.
Men vet ni. Jag trodde aldrig jag skulle säga detta men jag ser fram emot att komma ut på VFU så jag blir klar.
I onsdags kväll mejlade jag Vikariebanken för jag tröttnade på att de gick vidare med nya sökande och jag var inte en av dem. Jag fick som svar att de tänker inte anställa mig för jag har VFUer kvar. Det var ett märkligt svar tyckte jag men jag får väl helt enkelt acceptera det. Vill de inte ha mig och min kompetens får det vara så. Men det känns ju lite sådär.
För två veckor sedan var jag på två intervjuer och förra veckan var jag på två till så nu väntar jag på att någon av dem ska faktiskt höra av sig.
Jag mejlade förskolechefen på förskolan jag var på nu i våras och frågade henne om jag fick använda henne som referens och det fik jag lov att göra eftersom Malmö stad tydligen kräver tre referenser nu för tiden varav en ska vara chef. Men det var inga problem där. Jag hoppas så innerligt att jag får ett av jobben så jag får in lite lön och får mer erfarenhet så man kan göra bra i från sig på VFUn i februari.
Förra veckan började vi fixa barnens rum. Xander ville inte längre ha våningssäng då han slog i huvudet. De har haft en hylla med en massa saker som de inte längre leker med och i söndags tog vi tag i det och skruvade ner hyllan. I måndags fixade vi så Xander fick ner sin säng på golvet. Nu ska vi bara sätta på benen på sängen så ska det bli bra.
I helgen ska vi ta ner Max säng och så ska våningssängen försvinna helt och så ska vi göra i ordning där och rensa ut och se om jag hinner lägga ut till försäljning. Måste bli av med massor av saker här. Både gå igenom barnkläder och leksaker.
Heltidsjobb. Lika bra att få det gjort annars kommer det aldrig bli gjort. Just nu har jag all tid i världen men det kan ju hinnas ändras. Jag kan ju börja jobba vilken dag som helst.
En del av deras hylla.
Den andra delen av deras hylla. När den åkte ner ställde vi Xanders säng vid väggen mot dörren.
Ska bli skönt att bli av med våningssängen nu.
Ber om ursäkt för mobilbilder men jag glömde min kamera hos mina föräldrar.
Nu har jag babblat en del. Men jag är inte klar än så i nästa inlägg tänkte jag visa mina resultat av språk och kultur materialet i montessoripedagogiken. Det ska vi ta med i november när vi ska ha examination.
På återseende. Ci vediamo ciao / Louise